Okt 272013
 

Jag är nervös. Ungefär lika pirrig som inför mina första 30 marathonlopp. Idag ska vi åka till Mörby centrum till Ulals gym och jag ska teckna ett klippkort.
Sedan ska jag springa intervaller. Jag har inte sprungit intervaller på flera år, inte sprungit på löpband på ett år och inte varit på ett publikt gym på ca 10 år. Jag är lite skraj.

Gymet har löpband och vi tecknade här för de har inga tidsgränser hur länge man får springa. Ulla och jag kör igång vår träning. Hon kör också intervaller idag.
Jag börjar med 10 min uppvärming i 13 Km/tim. Gör ett tänjpass för att få ut baksida lår. Når min skamgräns för miniminivån på rörlighet och börjar sedan passet.
17 Km/tim i 1 Km ca 3.31 min/km. Därefter promenad 6 min/km i 3 minuter. Upprepar det sju gånger och skippar sedan nedjoggen som skulle varit 10 min. Fy mig.

Lungorna hängde med utan problem, benen också. Träningen var mer att motivera sig till en hög fart.
Nästa gång ska jag ha exakt samma upplägg nu när jag vet hur man ska hantera löpbandet och fått ordning på min löpstil. Jag landade på tå de första intervallerna. Det kommer jag att få baksmälla på imorgon.
Jag använder paus-knappen och knappar in nya hastigheten med sifferknapparna. Om man försöker göra den manövern i 17 Km/timman så ramlar man och dör.
Jag började räkna 1 Km när bandet kommit upp i 17 Km/timman, det är riktigt seg acceleration på 15 sekunder.

Det var inte alls så jobbigt som jag mentalt hade förberett mig på.

Ulla sprang sju gånger på 10,5 Km med 60 sek vila mellan. Hon pratade om att nästa gång köra 45 sek vila mellan.
Hon hade skruvat åt passet med en extra upprepning denna gång och var mycket nöjd.

Vi gick sedan på lokal och åt Tacos i Mörby centrum. Den här söndagsrutinen kan jag lätt vänja mig vid.