apr 012015
 

Sov oavbrutet tungt i natt efter att Ulla hällt upp en rejäl dos hostmedicin till mig. Tog längre tid att hosta igång på morgonen eftersom jag inte vaknat och hostat i natt. Men det ser ut som vi närmar oss slutstriden på det här. Det gör nu mindre ont att svälja.

Connemara är i fara för mig. Det är nu bara 11 dagar kvar och jag återhämtar mig inte så fort som behövs. Just nu riktar jag in mig på att vara fotograf, väskbärare och hjälpreda, men hoppas förstås kunna springa om jag blir helt frisk tills dess.